elincleo

Tror att rubriken talar för sig själv. Den som förstår, förstår. Den som inte gör det får nöja sig med att inte veta eller gissa.

Så, jag är sådär confused igen, vet inte vad jag borde och inte borde göra. Eller, det stämmer inte helt, för jag borde städa men det räknas verkligen inte. Men jag vet iallafall inget igen. Nåt som jag verkligen inte vet och knappt minns är att min mobil ringde halv fem imorse, jag svarade, uppfattade ungefär tre ord, la på. Mer minns jag inte. Så, om den som vet vem det va läser dethär får den gärna säga till. Jag börjar störa mig på att jag inte va mer vaken.

Är jag rädd? Jag vet inte, eller egentligen vet jag nog men vill inte riktigt acceptera det. Allt blir mycket jobbigare då. Men, ja, jag är nog rädd. Fast på ett bra sätt, det brukar alltid vara så negativt att vara rädd, men inte denhär gången. Denhär gången är det något bra. Iallafall är det vad jag övertygar migsjäv om.
Uppfatta mig inte fel, det är bara morgonord(jag vaknade nyss) efter en natt med dåliga drömmar vilket slutar med att jag måste ifrågasätta migsjälv.

Allting är bra egentligen, jag är glad, väldigt glad. Inte bara sådär lite utan mycket. Dock har lovet blivit mycket kortare nu och snart är det skola igen utan sena nätter med dom man tycker om. Ingen sovmorgon. Läxor. Bussresor. Ingen tid över till att umgås.
Jag längtar redan till nästa lov.