you speak in tongues
Riktigt jävla jobbig dag. Jag fick kämpa för att ta mig igenom varje minut även om ingen såg det. Men jag vet att Dääni skulle ha sett om hon hade varit där.
Jag pratade med henna på bussen imorse, Dääni. Eller vi pratade inte så mycket. Hon pratade, jag nickade eller skakade på huvet samtidgt som jag grät och försökte att andas. Det svåraste av allt var att andas. Det blir oftast så i alla fall när man inte känner för att andas alls. Jag kände så, hela vägen in till stan när Dääni gick av. Det var fortfarande jobbigt då, det är jobbigt fortfarande nu. kommer säkert vara jobbigt ett par år till. Inte för att det kommer vara över då. Men det är ju ingen som vet exakt hur många år några år är. Och det är bra, då kan jag ta hur många år jag vill på mig. Och det känns som om det kommer bli för många redan nu.
Men det var i vilket fall som helst skönt att någon såg att det var nåt. I vanliga fall händer det inte, kanske för att jag försöker dölja. Det finns ingen som ser genom mig på det sättet Dääni gör. Det är också bra, för då slipper jag säga allt till alla, för att dom sedan ska bli ledsna för att dom frågat.
Och om Dääni nu läser det här, så vill jag att hon ska ringa eller typ komma hit för jag pallar inte. Några vet vad som kan hända om jag inte pallar saker.
Skolan:
Matte: Jobbigt, jobbigt, jobbigt. Talen var inte jobbiga och ingen annan heller. Bara det att alla tankar satt kvar och jag kunde inte koncentrera mig.
Gehör-och musiklära: Inställd. Men på tavlan stog det att vi skulle fortsätta med låtarna. Så jag, Jelena och Robin fortsatte eller i alla fall jag och Jelena. Kom en liten bit, skrev ner noterna till 2 av gitarrerna. Har sången kvar, som också den måste skrivas ner med noter. Senare kom vi fram till att Matti joinar vår grupp. Vilket betyder tre gitarrister, två sångare och en trummis.
Svenska: Hade även på den lektionen svårt att koncentrera mig på grund av det som några sa. Eller det ämnet dom pratade om. Hatar det just nu. Vill inte höra något om de. Men det är svårt att komma undan. Jobbade i gramatikboken, som vanligt. Har prov nästa fredag på en hel del konstiga ord som jag fortfarande inte förstår efter att ha skrivit ner vad dom betyder. Har kanske en sida kvar, men jag kommer fuska. Gå tillbaka till föregående sidor för att ta reda på vilket ord jag ska använda. Onödigt att chansa och ha fel när man kan titta och sen ha rätt.
Idrott: Hade teori en stund idag. Gick igenom vad som kommer på provet nästa vecka: kondition, skador, skor. Ungefär det är det vi ska kunna. När vi var klara med det så blev det volleyboll. Läskigt. Men den gruppen jag var med i början vann så vi behövde inte göra några situps :D Efter det spelade vi lite. Och fram mot slutet hade jag kommit igång och till och med lyckats att få över bollen över nätet. Men precis då, när det gick som bäst så slutade vi. Surt som as.
Tog bussen in till stan och fick sitta där i 20 min och vänta på bussen hem till pappa. Sen på bussen kom Ted och satte sig brevid mig. Och jag tror att Jelena kände det på sig för innan jag åkte från sporthallen sa hon typ "Akta dig, Ted står där borta" Men det gjorde inte så mycket. Jag brukar inte bry mig om sånt.
Drog till maxi med pappa och syrran, köpte choklad <3
Jag pratade med henna på bussen imorse, Dääni. Eller vi pratade inte så mycket. Hon pratade, jag nickade eller skakade på huvet samtidgt som jag grät och försökte att andas. Det svåraste av allt var att andas. Det blir oftast så i alla fall när man inte känner för att andas alls. Jag kände så, hela vägen in till stan när Dääni gick av. Det var fortfarande jobbigt då, det är jobbigt fortfarande nu. kommer säkert vara jobbigt ett par år till. Inte för att det kommer vara över då. Men det är ju ingen som vet exakt hur många år några år är. Och det är bra, då kan jag ta hur många år jag vill på mig. Och det känns som om det kommer bli för många redan nu.
Men det var i vilket fall som helst skönt att någon såg att det var nåt. I vanliga fall händer det inte, kanske för att jag försöker dölja. Det finns ingen som ser genom mig på det sättet Dääni gör. Det är också bra, för då slipper jag säga allt till alla, för att dom sedan ska bli ledsna för att dom frågat.
Och om Dääni nu läser det här, så vill jag att hon ska ringa eller typ komma hit för jag pallar inte. Några vet vad som kan hända om jag inte pallar saker.
Skolan:
Matte: Jobbigt, jobbigt, jobbigt. Talen var inte jobbiga och ingen annan heller. Bara det att alla tankar satt kvar och jag kunde inte koncentrera mig.
Gehör-och musiklära: Inställd. Men på tavlan stog det att vi skulle fortsätta med låtarna. Så jag, Jelena och Robin fortsatte eller i alla fall jag och Jelena. Kom en liten bit, skrev ner noterna till 2 av gitarrerna. Har sången kvar, som också den måste skrivas ner med noter. Senare kom vi fram till att Matti joinar vår grupp. Vilket betyder tre gitarrister, två sångare och en trummis.
Svenska: Hade även på den lektionen svårt att koncentrera mig på grund av det som några sa. Eller det ämnet dom pratade om. Hatar det just nu. Vill inte höra något om de. Men det är svårt att komma undan. Jobbade i gramatikboken, som vanligt. Har prov nästa fredag på en hel del konstiga ord som jag fortfarande inte förstår efter att ha skrivit ner vad dom betyder. Har kanske en sida kvar, men jag kommer fuska. Gå tillbaka till föregående sidor för att ta reda på vilket ord jag ska använda. Onödigt att chansa och ha fel när man kan titta och sen ha rätt.
Idrott: Hade teori en stund idag. Gick igenom vad som kommer på provet nästa vecka: kondition, skador, skor. Ungefär det är det vi ska kunna. När vi var klara med det så blev det volleyboll. Läskigt. Men den gruppen jag var med i början vann så vi behövde inte göra några situps :D Efter det spelade vi lite. Och fram mot slutet hade jag kommit igång och till och med lyckats att få över bollen över nätet. Men precis då, när det gick som bäst så slutade vi. Surt som as.
Tog bussen in till stan och fick sitta där i 20 min och vänta på bussen hem till pappa. Sen på bussen kom Ted och satte sig brevid mig. Och jag tror att Jelena kände det på sig för innan jag åkte från sporthallen sa hon typ "Akta dig, Ted står där borta" Men det gjorde inte så mycket. Jag brukar inte bry mig om sånt.
Drog till maxi med pappa och syrran, köpte choklad <3
Kommentarer
Trackback